Helgens bravader (Bettan)
Hej hopp,
Som titeln säger så har jag varit ute och cyklat i helgen. I fredags kväll efter jobbet tog jag mig en tur på min favoritrunda, den över Rimforsa- Drögshult-Nykil på 7,3 el 7,5 mil vad det nu kan vara. Rundan gick bra i fredags också. Även denna gång utan kolhydrater men med ett talband uppspelandes i öronen. Jag tror jag har underskattat denna lyx (jag har annars alltid varit hålla i en bok-personen). Under sådana här tillfällen är det superbra med talband.
Min cykeldator har gått sönder!!! jag kan inte hålla koll på någonting när jag cyklar!!! Jag kan inte se hur långt jag har cyklat, inte hur snabbt, inte hur lång tid jag har varit ute och inte heller medelhastigheten. Detta är annars saker man sysselsätter sig med när man är ute 2-3 timmar. Jag är med andra ord helt handikappad för jag vill ju iaf gärna veta hur långt jag cyklat och hur hög medelhastighhet jag haft.
Nu vet jag att vissa tänker, Men det är ju bara att mäta sträckan på eniro och kolla klockan innan och efter träningspasset, du som tänkte det anmäl dig att efter varje runda jag kört mäta kringelikrokvägssträckor på eniro som är runt 8- 10 mil långa (ja, jag har tankar på att öka längden på mina turer). Så får vi se hur sugen du är efter ett par gånger :). Det var tyvärr inte så lätt som att byta batteri som jag hoppats på. Jag ska pyssla lite mer nästa gång jag cyklar för att se om jag kan få igång den. Annars får det väl bli att införskaffa en ny vilket är surt som bara den då cykeldatorn egentligen inte är använd så mycket men hela tre år gammal. Jag får ta mig ner till Haga cykel så får vi se om de kan hitta på något.
Igår cyklade jag för första gången med CK Hymer, cykelklubben i Linköping, som har träningar lördagar, söndagar och numera också onsdagar. Johan hade förberett mig på att de ligger med en medelhastighet på runt 30 km/h, vilket är assnabbt för mig och klungkörning ingår självklart också.
Innan vi åkte iväg var jag jättenervös och helt inställd på att jag skulle dö av trötthet och inte orka hänga med. Jag tog med mig flera energikakor, en massa vatten och pengar så jag kunde ta taxi eller buss hem om det skulle krisa (mobilen var också med). Precis när vi startade (lite sena självklart) började det att ösregna. När vi klädde oss tidigare sken solen som i Karlstad så både Johan och jag hade kortärmat på oss. Vi hade ingen tid att vända och ta på oss en extra jacka och bråttom som vi hade drog vi på och för att jag skulle hinna med lade jag mig bakom Johan i luckan som vanligt.
Detta fick jag sannerligen äta upp...
Väl framme vid samlingsplatsen stod en klunga med duktiga cyklister, inget skitiga och välklädda inför turen. Så kommer vi farandes. Johan väldigt munter över hur jag såg ut och jag som försökte se lite mer anständig ut genom att smeta runt det jag hade i ansiktet med en skitig och blöt handske...
Som nytillkommen ska man säga till ledaren så att man inte behöver dra klungan första gången. Hmm nu var då bara frågan vem ledaren var...så jag gick runt till alla som såg extra duktiga ut och frågade om de var ledare. Först den sista jag frågade sa att han var ledare för den långsamma gruppen. Långsamma gruppen!!! De kör i en medelhastighet på max 25 km/h, perfekt för mig med andra ord. Vi blev två i den gruppen. Ledaren och jag :)
Vi cyklade Hjulsbro-Malmslätt-Vikingstad-Nykil och hem. Det blev inte så långt som jag trodde och inte lika snabbt som jag räknat med heller men jag fick en massa bra tips från ledaren och lärde mig lite mer om klungkörning än vad jag tidigare kunde. Jag tror att vi körde i en snitthastighet under 25 km/h (jag vet ju inte, jag har ingen cykeldator).
Denna hypotes beror på att när vi var framme i Nykil, då är det bar 2 mil kvar till Linköping, kände jag mig stark, ökade tempot och började dra. Ledaren släppte i en uppförsbacke men kom sedan ifatt och sade att om han släppte var det bara för mig att köra på. Så det gjorde jag och han försvann bakom :). Rundan blev väl ca 4,5-5 mil väldigt mycket kortare än vad jag hoppats på.
Som hämnd för att jag var så självisk och tänkte på min egen träning har jag nu fått skav på rumpan. Det svider som bara den. Måste bara ompublicera bilden Emma visade för ett antal månader sedan. Ont gör det (observera att det INTE är min rumpa, tur är väl det ;).
Johan då??? Jo, först måste jag berätta att han hade inställningen på att de skulle cykla ca tio mil och hade därför varken kolhydrater, mobil eller pengar med sig på cykeln. Efter fem timmar (ja, jag hade börjat bli ororlig) ringde han och berättade att nu är de minsann i Kalmar län... "Jag är astrött och kommer nog hem om 2,5 timmar" var kommentaren. Han fixade till en runda på 17 mil och hade då sedan lördagen redan 10 mil cykling i benen. Vad har jag gift mig med för träningsmaskin... ;) Han är bra härlig min Johan!
Träna på!
P.S. Nu är det över ett år sedan vi bestämde oss för att göra En svensk klassiker och vi är snart i hamn. Vem hade trott det? D.S.
Denna gång gick det lättare (Bettan)
Jag gav mig på rundan ner mot Rimforsa, Ullrika mm igår igen. Denna gång var jag så inställd på alla uppförsbackar att jag blev förvånad när de inte var värre. En positiv upplevelse. Sedan har jag ju tränat en del efter förra turen och det känns som att det har givit resultat (tack och lov). Under Kristiflygare var vi ju i Västergötland och träffade på Johans släkt efter Viken runt. Då diskuterade Johan, Andreas (Johans cykelintresserade storebror) och jag lite träning inför Vätternrundan. Andreas hade varit på någon föreläsning av någon proffscyklist som påpekat att det är viktigt att lära sig att förbränna fett istället för kolhydrater. Ni som träffat Johan och mig när vi tränar vet att vi alltid har en Runes energikaka till hands och gärna lite makaroner i vätskeform för att fylla på kolhydraterna. Jag hakade på detta tankesätt då jag funderat lite på hur jag ska göra under vättern runt för att alltid ha kolhydrater till hands för att inte springa in i den omtalade väggen. Därmed provade jag detta igår under en runda på 7,5 mil. Kroppen kändes lite segare efter en timme men annars var det ingen större skillnad förutom att jag blev jättehungrig sista biten. Jag var dock väldigt noga med att dricka ordentligt under tiden jag cyklade. Det är skönt att ha provat på det och veta hur kroppen reagerar. Under min tur cyklade jag förbi den natursköna metropolen där allt händer Drögshult.
Vi har gjort en stor förändring vid Sommarstugan. Vi tog äntligen tag i det och har nu sågat ner den stora granhäcken!
Så här mycket såg man tidigare när man tittade ut genom fönstrena mot häcken. Jag vet att vi har en urläcker tapet i sovrummet. Inga kommentarer på det.
Jag tänker inte publicera någon bild på hur det blev för vi har så mycket skrot på väg till återvinningscentralen liggandes framför huset :)
I helgen har tänkt mig att cykla en lite längre runda igen.
Kram och hej
Viken runt gick som en dans! (Anna)
Bettan och jag regerade på Viken runt =). Det gick enligt min mening riktigt bra och Bettan är en fantastisk draghäst, vilket jobb hon gjorde! Jag låg bakom och tog emot skiten haha! Det hade regnat under natten så jag var helt brun i ansiktet när jag kom i mål. Vi körde på 2 h och 34 minuter. Loppet skulle vara 72 km men min cykeldator visade bara 65 km så frågan är hur fel min mätare är.
Vi fick ett nytt fan också! En äldre cykelveteranherre körde efter oss och ropade "det här gör ni bra tjejer" när vi stannade en kort stund i en depå för att fylla på vatten. Senare hakade ytterligare en kille på oss som jagat oss en bit. I slutet av loppet körde vi ifatt den äldre cykelveteranen igen som hade tappat lite fart. Vi tjoade på honom att han skulle hänga på oss igen och så gasade vi sista vägen in till mål. Han tog i hand och tackade för sällskapet och tyckte vi var så duktiga.
Johan och Bettan försöker lära mig klungkörning och det börjar ta sig lite nu. Det är inte lika läskigt att ligga så nära någon annan och så fick man en del tips av andra gamla rävar under loppet hur man ska köra. Jag måste bara försöka bli bättre på att trampa på lite snabbare så jag kan avlasta Bettan lite med dragjobbet =). Jag har ju några veckor till på mig. Jag har kört totalt ca 45 mil och det behövs lite till om man säger så...
Jobbigt var det (Bettan)
Hej å Hå!!!
Jag visste att det var långt till sommarstugan men jag hade glömt bort hur långt det egentligen är. Dessutom cyklade vi ju inte "raka" vägen utan alla småvägar vi kunde hitta för att undvika de hårt trafikerade vägarna. Vi startade glada i sinnet och kroppen från Lambohov vid två i fredags. Innan vi styrde mot Berg, Tjällmo och vidare mot Gårdsjö stannade vi till på Haga Cykel där engelsmannen/irländaren ställde iordning min sadel (jag har äntligen köpt ny sadel vilket en viss del av kroppen är väldigt nöjd över=)) så att jag satt rätt. Därefter bar det av nordväst. Jag kurade bakom Johan hela vägen och vi klarade oss med att stanna och ta paus tre gånger innan Askersund. Mina fötter somnade och på något sätt kom jag åt en nerv under foten när jag trampade så jag trodde tårna skulle gå av om jag inte slängde mig av cykeln och gick lite för att lea upp de stackars tårna. Vi var fortfarande glada om än lite sega i benen (okej JAG) när vi fortsatte vår färd in i Tivedsskogen. Två mil närmre Gårdsjö började jag lugna ner tempot mer och mer, de tolv milen gjorde sig påminda i benen. Klockan började närma sig åtta kanske skulle det mörkna snart och vi hade fortfarande en och en halv mil kvar till Gårdsjö. Tro mig när jag säger att det INTE var roligt längre. Som en ängel dyker Svärfar Jan upp med bilen och hämtar oss precis när vi skulle börja på en uppförsbacke!!! Han är allt bra att ha :)
Lördagen var jag halvt förstörd och försökte återhämta mig så gott det gick. Vi ägnade lördagen åt att göra Västergötland osäkert med Svärmor Annikas bil och hälsade på Johans äldsta bror i Lidköping och sedan också mellanbrodern i Töreboda. Trötta som den kom vi hem vid halv nio på kvällen, åt och gick sedan och lade oss.
Jag passade på att ladda batterierna under transportsträckorna...
Igår var tanken att vi skulle cykla ända från Gårdsjö men Jan skjutsade oss en bit. Trot eller ej men det var lite kul att komma upp på cykeln igen, det enda som var hemskt (jag fixade skorna på morgonen så att skruvarna inte stack in i fötterna när jag trampade) var mina sittben. Under hela tiden jag hittills cykeltränat har jag ju suttit på annat, så mina stackars sittben är helt blåslagna.
Här tar vi en paus mellan Godegård och Tjällmo.
Vi hade en mycket högre medelhastighet hem än till gårdsjö så vi cyklade tio mil på 3h och 50 min. Inte illa pinkat tycker jag iaf.
Allt som allt fick vi ihop 22 mil denna helg. Inga olyckor, skador eller större missöden på denna rutt. Nu är siktet inställt på Viken runt på torsdag.
Lite mer än 7 mil ska Anna och jag kämpa oss igenom. Roligt ska det bli.
Hej hopp
Träningen fortskrider (bettan)
Det har varit mycket flängande för mig under sista tiden och jag har försökt att hinna med några cykelrundor när jag varit hemma i Linköping.
Förra veckan cyklade jag en runda på 2,3 mil på onsdagen och på lördagen tog jag en längre runda själv. Det blev 7,3 mil i MYCKET kuperat landskap. Slättbarn som jag är fick jag en smärre chock över hur många berg det finns mellan Rimforsa och Ulrika. De bergen berättades det inte om på geografilektionerna i lågstadiet. Vad har det tagit åt skolan på senare år??? Anna, du som är lärare, har du någon kommentar på det? Resterande delen av den helgen gick till återhämtning.
I onsdags cyklade jag en liten sväng ner till Sturefors, 3,2 mil, för att inte låta benen stelna till för mycket inför första kraftprovet som äger rum idag. Vi ska cykla till sommarstugan, det är ca 14 mil dit. Inte nog med det ska vi också cykla hem på söndag igen (om jag pratar väl med svärfar så kan han nog skjutsa en liten bit på söndag:)). För de som inte bor i Linköping måste jag meddela att det blåser massor, enligt klart.se är det uppe i 10 m/s nordostlig vind. Självklart ska vi börja cykla mot norr...tur att Johan är den som drar så jag kan ligga i "luckan" bakom och glassa lite :).
Vi har anmält oss till Viken runt kristiflygare. Det är ett motionslopp på 7 mil något. Det är tänkt att vara lite av ett test på hur det kommer att kännas att cykla vätternrundan när det är en massa andra människor som cyklar om (jag utgår från det).
Tjo hej nu är lunchen slut och jag ska jobba vidare lite innan vi styr mot Gårdsjö.
Trevlig helg!
Kram Bettan
