Jobbigt var det (Bettan)
Hej å Hå!!!
Jag visste att det var långt till sommarstugan men jag hade glömt bort hur långt det egentligen är. Dessutom cyklade vi ju inte "raka" vägen utan alla småvägar vi kunde hitta för att undvika de hårt trafikerade vägarna. Vi startade glada i sinnet och kroppen från Lambohov vid två i fredags. Innan vi styrde mot Berg, Tjällmo och vidare mot Gårdsjö stannade vi till på Haga Cykel där engelsmannen/irländaren ställde iordning min sadel (jag har äntligen köpt ny sadel vilket en viss del av kroppen är väldigt nöjd över=)) så att jag satt rätt. Därefter bar det av nordväst. Jag kurade bakom Johan hela vägen och vi klarade oss med att stanna och ta paus tre gånger innan Askersund. Mina fötter somnade och på något sätt kom jag åt en nerv under foten när jag trampade så jag trodde tårna skulle gå av om jag inte slängde mig av cykeln och gick lite för att lea upp de stackars tårna. Vi var fortfarande glada om än lite sega i benen (okej JAG) när vi fortsatte vår färd in i Tivedsskogen. Två mil närmre Gårdsjö började jag lugna ner tempot mer och mer, de tolv milen gjorde sig påminda i benen. Klockan började närma sig åtta kanske skulle det mörkna snart och vi hade fortfarande en och en halv mil kvar till Gårdsjö. Tro mig när jag säger att det INTE var roligt längre. Som en ängel dyker Svärfar Jan upp med bilen och hämtar oss precis när vi skulle börja på en uppförsbacke!!! Han är allt bra att ha :)
Lördagen var jag halvt förstörd och försökte återhämta mig så gott det gick. Vi ägnade lördagen åt att göra Västergötland osäkert med Svärmor Annikas bil och hälsade på Johans äldsta bror i Lidköping och sedan också mellanbrodern i Töreboda. Trötta som den kom vi hem vid halv nio på kvällen, åt och gick sedan och lade oss.
Jag passade på att ladda batterierna under transportsträckorna...
Igår var tanken att vi skulle cykla ända från Gårdsjö men Jan skjutsade oss en bit. Trot eller ej men det var lite kul att komma upp på cykeln igen, det enda som var hemskt (jag fixade skorna på morgonen så att skruvarna inte stack in i fötterna när jag trampade) var mina sittben. Under hela tiden jag hittills cykeltränat har jag ju suttit på annat, så mina stackars sittben är helt blåslagna.
Här tar vi en paus mellan Godegård och Tjällmo.
Vi hade en mycket högre medelhastighet hem än till gårdsjö så vi cyklade tio mil på 3h och 50 min. Inte illa pinkat tycker jag iaf.
Allt som allt fick vi ihop 22 mil denna helg. Inga olyckor, skador eller större missöden på denna rutt. Nu är siktet inställt på Viken runt på torsdag.
Lite mer än 7 mil ska Anna och jag kämpa oss igenom. Roligt ska det bli.
Hej hopp
