Delrapport (Bettan)


Igår kväll när vi kommit ill rätta i stugan efter ännu en felkörning (var ett tag sedan jag var i stugan, så jag kom inte riktigt ihåg var den låg...) åkte vi längdskdor. Jag åkte en mil och fösökte få upp pulsen. Gick inte så bra tror att det beror på att jag suttit i bilen hela dagen och itne rört på mig alls. De andra berättade att de också kände sig lite sega. 

Idag vaknade vi upp till en lite mulen dag med lätt snöfall. Vi hade som mål att köra tre timmar. Det blev tre och en halv timme och en sträcak på fyra mil. Sista varvet var jag helt slut och när jag jobbade på att sega mig om en gubbe i en lååång backe ökar gubbf-n så att vi åker jämsides i säkert 100 meter. Om han inte hade släpp om mig till slut vet jag inte vad som hänt.

Spåret som vi åker på (Gubbmyren) har en väldans massa backar. På två kilometer stiger vi från 580 möh till 695 möh. Det slet riktigt mycket på kroppen. Allt som allt ahr jag hittills på dessa två dagar åkt 5 mil. Vi får se vad det blir imorgon.

Nu ska jag kolla vem som åker ut i Let's dance.

//Elisabeth

På väg till Sälen (Bettan)

Hejsan,

Sitter i bilen nu på väg till Sälen på träningshelg med ett par goda vänner (Carro och Stefan) till Johan och mig. Vi får låna min faster och farbrors stuga. Än så länge har vi kört fast en gång (jag på carro och stefans parkering med BMWn, det blir kul att dra upp den på söndag när vi kommer hem), åkt fel två gånger innan vi kommit till Filipstad ("vägkartan vi har är inte uppdaterad vad gäller vägnummer" citat Carro), käkat pizza och handlat på Willys.

Nu styr vi bilen mot Vansbro vilket för mina tankar till simmet i somras. Inte trodde jag då att klassikern skulle ta så här mycket tid. De starkaste minnena från dagen vi simmade är när det ösregnade då vi skulle gå ut från startanmälan, när vi fick springa till starten då det var längre än vi trodde och känslan när jag simmade i mål.

När vi kommer fram ska vi åka lite längdskidor om det inte blir för sent i (vi kan ju köra fel igen) och ikväll blir det god mat och bastu.

Hej hej

Golfbanan vid Campus Valla invigd! (Bettan)



Idag har varit en bra dag. Känns klyschigt att säga det men så är det faktiskt. Vaknade upp, med den regelmässiga träningsverken som kommer dagen efter ett ridpass, bredvid en mörk snygg kille. Tog en promenad till jobbet då cykeln lämnades där i onsdags när vi åkte skridskor i Skeda Udde.

När jag kom innanför dörrarna till jobbet insåg jag att det är ju fredag! Vilket innebär kaka vid niofikat. Härligt att få börja helgen med det. Arbetsdagen avlöpte som den brukar vilket de senaste veckorna har inneburit att dels planera en konferens och dels skriva på en artikel eller ett papper som jag lärt mig att det kallas. Vid trefikat när vi var på väg till fikarummet lade min härliga kollega Dag kommentaren att i det andra fikarummet har de minsann tårta idag. Bozena och jag var inte sena att haka på idén att gå dit istället. Tårta kan man ju inte missa. Fyra tårtor i olika smaker bjöds det på. Som jag lärde mig redan som liten ska man ju smaka av allt. Den rosa tårtan med krona på var godast; sockerkaka överst, hallonsylt mellan och krispig maräng som botten. Mmmm. Jag känner hur drömmen om tvättbrädan blir mer och mer avlägsen.

Efter jobbet gick jag till spåret på golfbanan vid Campus Valla och provade att åka. Det tog cirka tio minuter att ta sig till spåret och det var en del roade blickar som följde mig när jag kom gåendes med skidor och stavar i Lambohovs centrum. Kolsvart var det nästan på sina ställen på banan och skidorna fick till och från styra sig själva vilket inte var helt lätt då spåren inte var nygjorda direkt. Vi är bortskämda med standarden på spåren i Sya. Jag körde en timme och träffade bara på en pannlampe-nisse annars var jag helt själv. Det var inte alls speciellt kuperat och jag kunde träna på att staka. Dit kommer jag att gå igen även om Sya är favoritstället.

På söndag blir det längdskideträning och ridning (två hästar till och med) istället för lördag som jag skrev sist. Ska bli intressant att se hur kroppen mår på måndag.

Trevlig helg.



Med facit i hand (Bettan)


Helgen blev inte riktigt som planerat. Torsdag och fredag blev ridning och intervallträning i längdskidåkning som sagt. DM var tydligen i Boxholm så vi (Anna, Emma och jag) kunde åka hela dagen som vi tänkte från början. Anna har ju redan berättat om de strapatserna jag måste erkänna att jag blev lite sen så dra bort en kilometer från Anna och Emmas sträcka så har ni min.

Söndag blev vilodag och början av den här veckan så premiärcyklade jag framför mina favoritinredare Simon och Thomas. Det kommer att bli kämpigt att cykla. Jag fick ont i nacken och axlarna redan efter 45 minuter. Den närmsta framtiden får erbjuda cykling en gång i veckan och jag funderar skarpt på att gå till en massör så denne kan mjuka upp mina axlar. Det kändes som att mitt huvud inte fick blod när jag satt där och trampade.



Träningsplanen för mig denna vecka är:
Onsdag, Åka skridskor med kollegorna på jobbet (räknas väl som träning...)
Torsdag, Rida (absolut träning)
Fredag, Kanske längdskidåkning (intervallträning)
Lördag, långpass längdskidåkning
Söndag, Vilodag
Måndag, Rida

Helgen nästa vecka ska vi ju till Sälen så planeringen inför den är på gång för fullt och jag vill inte riskera att få ont i fotlederna igen innan dess.

Hej hopp


YEY!

43,2 km avverkade jag, Bettan och Emma i skidspåren igår! Det var inte roligt mot slutet, ryggen värkte och alla andra muskler som finns på kroppen gjorde ont också. Gårdagens största behållning var annars varmkorven i termos som vi hade med oss. Varmkorv med bröd är ju det bästa man kan ha med sig som matsäck! Det får bli fler långpass framöver, för ska det vara sådär jobbigt med 4 mil, hur kommer det bli med 9 mil? Hoppas bara snön behagar ligga kvar. Det kändes lite milt ute idag. Tjejdagen i skidspåren avslutades med en tjejkväll, mycket trevligt!

Yey, så glad man blir av att åka 4 mil!

Slutet av veckan är planerad (Bettan)

Hejsan.

Det blev lite längdåkning igår (onsdag) också. Johan, Martin och jag åkte efter jobbet till Sya. Jag åkte ca 1,5 mil och provade att skjuta ifrån med fötterna och diagonala lite (vilket jag har undvikit i en och en halv vecka nu för att skona fotlederna). Jag var väldigt nervös över hur fotlederna skulle reagera och Johan fick tjata lite på mig innan jag testade. Idag känner jag INGET i dem och är överlycklig.

Ikväll blir det lite ridning i Valltorp, det ser jag fram emot. Imorgon blir det längdåkning igen och på lördag var det tänkt att Anna, Emma och så jag skulle ta en heldag och åka i Sya. Dock så hörde jag i bastun igår (Ja, det var jätteskönt) att DM ska hållas i Sya på lördag. Så det blir träning söndag för mig iaf. 

                                                           
Här nedan kan ni se hästen som jag ska rida (bilden hämtad från walltorp.com)
                                                      

Tjollahopp

2,2 mil... (Bettan)

...blev den sammanlagda sträckan som jag stakade igår. Jag orkade dock inte hela tre timmar utan lade av efter två timmar och en kvart. Idag mår jag som jag förtjänar och har träningsvärk i triceps och mellan skulderbladen så att jag har problem med att sitta.

En önskan från mig är att träningen till Vasaloppet ska resultera i en fin tvättbräda. På magen alltså.

                                                             

Än så länge har jag dock inte sett skymten av någon. Men bilden ovan har jag som motivation. :)
                                                                  
Träna på!


Staka, staka och staka (Bettan)

Hejsan,

Sedan första spåret togs fram i Sya under luciahelgen har vi (Johan och jag) tillbringat en hel del tid där. Vi har dels haft en träningshelg där Karin och Erik (gamla studentvänner till oss som som ska göra tjejvasan och vasaloppet) var med. Under den helgen körde jag 7 skakiga mil.

Under Jul och nyår har det sammanlagt blivit 20 mil som jag har åkt. Jag åker till och med skidor under natten när jag sover nu för tiden anger en säker källa (Johan har fått känna på en och annan arm som stakar:).

Som vanligt (känns det som) när jag tränar något en längre tid säger kroppen ifrån. Mina fotleder gör ont och är svullna. Så fort jag försöker åka med frånskjut och spänna fotleden så svullnar de igen. Därför har jag tagit det lugnt den senaste veckan och försöker att enbart staka när jag åker. I onsdags stakade jag 1,8 mil vilket känns ok. Men det är frustrerande att vara tvungen att gå i sakta mak uppför backarna när alla andra flyger förbi.

Nog med självömkan, jag är jätteglad över det väder som har varit denna jul! När var det senast en vit jul. Fy på alla er som klagar. Nästa år kanske det inte blir någon snö alls.

Julafton åkte Johan, Gustav och Ellinor (mina kusiner) och jag pulka efter fyrhjulingen. Nostalgi för mig, det var upp emot 16 år sedan jag gjorde det sist. Härlig känsla att få leka av sig lite.

Vi har åkt ganska mycket tillsammans med Carro och Stefan som vi ska åka upp till Sälen med sista helgen i jan. Det ska bli jättemysigt och vi hade en trevlig planeringskväll trettondagsafton.

Imorgon ska vi iväg till Sya igen. Jag ska staka så långt jag kan på tre timmar. Vi får se hur långt det blir. En positiv grej med stakningen är att jag tränar mina armmuskler väldigt mycket och vad jag hört så är största delen stakning under Vasaloppet. Det kan bara bli bra helt enkelt.

Snöiga hälsningar


Några mil senare. (Emma)

Då så, dags för en liten uppdatering.

Anna och jag har varit i sya hela fyra gånger under jul och och nyår, tillsammans ska tilläggas, Anna har varit där någon mer gång, den hurtbullen.

Första gången blev det 1,4 mil med gångsvårigheter som följd för min del.
Andra gången 1,2  mil kanske, inte så mycket träningsvärk.
Tredje gången, på nyårsafton, 1,6 mil. Emma gjorde sin första omkörning, =)!
Fjärde gången, igår, hela 2,0 mil och Anna och jag va mycket nöjda med vår insats, dock jäkligt dåligt glid, slet som djur för att komma framåt.

Glid och fäste har det varit lite olika med alla gångerna, vet inte riktigt vad som styr... nysnö, för kallt, ork, teknik...

Riktigt tråkigt skrivet det här. Vi tar några bilder på det för att "liva upp"....

Det är alltså här det händer!

Just det! Inte att förglömma, det var ju nyår innan dess!

Sen åkte Syadressen på.

Anna är alltid so superfresh!

Även sedd bakifrån!


Vår gamla skoter tjänstgör som spårare.

2 mil senare! Not so superfresh!

Nu ska jag leta reda på nåt spår här i Stockholm också... måste ta tag i det där..

Klart slut!

RSS 2.0