Leromloppet! (Emma)
Japp, igår var jag och cirka 9600 andra stockholmare ute och sprang runt Djurgården. Min kollega Ammi och jag sprang 1 mil, i lera. Typ 1 dm djup lera, men vi kom fram till att det i alla fall måste vara bra för knäna med mjukt underlag... Vid 2,5 och 6 km var det vattendepå, något jag redan innan hade tänkt att strunta i. Vid 2,5 kände jag mig tipptopp, man känner sig ju väldigt duktig när man springer om så många i början!
Ammi stannade och drack, men jag sprang vidare. Sprang de första 5 km på 30,30 min. Vid 6 km kom Ammi plötligt ikapp mig och jag drog henne fram till 8 km, då hon tänkte vara schysst och dra en bit. Men då dog jag, orkade inte mer, inte pga andningen eller håll, bara det att benen känns som telefonstolpar... Kom till slut i mål på 1.02.30, knappa minuten efter Ammi. Jag hade bra gärna kommit före Ammi, och bra gärna varit under timmen, men men, det var första milen sen oktober, så man får väl vara nöjd.
Med lera upp på vaderna satte vi och och åt den picknickkorg som man fick, satt inte kvar så länge eftersom det var ganska kallt. Sen skulle vi åka hem, tillsammans med de andra 9600 personerna som hade tänkt ta samma buss... Slutade med vi fick gå intill stan, så igår fick jag minsann motion så det räckte.
Det jag sprang och tänkte där efter 6-7 km, det var hur i hela världen 3 mil ska vara möjligt! Måste lägga upp en plan för det tror jag, funderar på att springa hem från jobbet en dag i veckan, det är ca 1,2 mil, det vore ju bra att göra.
Imorgon drar vi till Betan och Johans stuga! Ska bli jättekul!
Ammi stannade och drack, men jag sprang vidare. Sprang de första 5 km på 30,30 min. Vid 6 km kom Ammi plötligt ikapp mig och jag drog henne fram till 8 km, då hon tänkte vara schysst och dra en bit. Men då dog jag, orkade inte mer, inte pga andningen eller håll, bara det att benen känns som telefonstolpar... Kom till slut i mål på 1.02.30, knappa minuten efter Ammi. Jag hade bra gärna kommit före Ammi, och bra gärna varit under timmen, men men, det var första milen sen oktober, så man får väl vara nöjd.
Med lera upp på vaderna satte vi och och åt den picknickkorg som man fick, satt inte kvar så länge eftersom det var ganska kallt. Sen skulle vi åka hem, tillsammans med de andra 9600 personerna som hade tänkt ta samma buss... Slutade med vi fick gå intill stan, så igår fick jag minsann motion så det räckte.
Det jag sprang och tänkte där efter 6-7 km, det var hur i hela världen 3 mil ska vara möjligt! Måste lägga upp en plan för det tror jag, funderar på att springa hem från jobbet en dag i veckan, det är ca 1,2 mil, det vore ju bra att göra.
Imorgon drar vi till Betan och Johans stuga! Ska bli jättekul!
Kommentarer
Trackback
