Hinderbanan i Karlberg och rep inför Lidingöloppet.(Emma)
Då ska se vad jag gjort sedan sist då, dvs senaste veckan. Åkte till stugan en sista gång den här sommaren. Hade hyfsat väder, åkte wakeboard, plockade blåbär och åt var väl en bra sammanfattning av de dagarna. Kom tillbaka till Stockholm i fredagskväll och åkte direkt till Johanna och Andreas för samkväm och taco och glass!
Lördagen tillbringades till viss del i Tantolunden ett stenkast från oss, tillsammans med syster och Robban. Där var det nämligen nån slags matmässa med en massa gott att provsmaka från "hela Sverige". Köpte bland annat en jäkligt dyr ost. En liten bit för hela 98 kronor, absolut inte värt det, men god!
Är det inte så att man köper en massa saker på de där marknaderna som man tänker att det där måste jag ha, sen var det inte så roligt när man kom hem. Jag menar, vanlig hederlig apelsinmarmelad ÄR godare än en marmelad som i mitt fall är gjord av tomat och som kostar det dubbla, det tycker jag i alla fall.
Efter matmässa blev det en tur på stan, sen gjorde syster och jag klassiska räkmackor som sköljdes ned med vitt vin, lägg därtill en hyffsat rolig komedi, Role model, och kvällen blev alldeles lagom bra!
Idag blev det lugnt och skönt. En promenad längs söder mälarstrand fick bli uppladdning inför eftermiddagens utmaning; hinderbanan i Karlberg. Gick till och från 2 x 50 min, och, sprang, tänkte jag skriva, men "tog mig runt" är nog ett lämpligare ordval, fyra gånger. Kolla in den här filmen. http://www.youtube.com/watch?v=JNue9VmXy6w
Klarade alla hinder förutom plankan som man ska över som är typ två meter upp, och cementpoolen som var fysisk omöjliga att klara av för en sån som mig. Känslan jag hade var ungefär som man såg ut som en prototyp av deltagarna i "Biggest Loser" när de tar sig runt hinderbanan, alternativt som Tjorven i saltkråkan när hon ska ta sig upp på en brygga, det är vinter och hon försöker hoppa upp på bryggan men får till slut rulla uppför bryggan, är ni med mig? Så kände jag mig i alla fall.
Känner av i både ben och armar, några blåmärken här och där, men roligt var det. Det gör jag om, när jag kan gå igen....
Just det! Nu har jag anmält mig till genrepet inför Lidingöloppet som är den 6 september, 22 km, de sista 22 som är i loppet tror jag. Då ser jag ju om det verkar som om jag kommer klara av det, vilket jag vet att jag kommer, för det måste jag.
Lördagen tillbringades till viss del i Tantolunden ett stenkast från oss, tillsammans med syster och Robban. Där var det nämligen nån slags matmässa med en massa gott att provsmaka från "hela Sverige". Köpte bland annat en jäkligt dyr ost. En liten bit för hela 98 kronor, absolut inte värt det, men god!
Är det inte så att man köper en massa saker på de där marknaderna som man tänker att det där måste jag ha, sen var det inte så roligt när man kom hem. Jag menar, vanlig hederlig apelsinmarmelad ÄR godare än en marmelad som i mitt fall är gjord av tomat och som kostar det dubbla, det tycker jag i alla fall.
Efter matmässa blev det en tur på stan, sen gjorde syster och jag klassiska räkmackor som sköljdes ned med vitt vin, lägg därtill en hyffsat rolig komedi, Role model, och kvällen blev alldeles lagom bra!
Idag blev det lugnt och skönt. En promenad längs söder mälarstrand fick bli uppladdning inför eftermiddagens utmaning; hinderbanan i Karlberg. Gick till och från 2 x 50 min, och, sprang, tänkte jag skriva, men "tog mig runt" är nog ett lämpligare ordval, fyra gånger. Kolla in den här filmen. http://www.youtube.com/watch?v=JNue9VmXy6w
Klarade alla hinder förutom plankan som man ska över som är typ två meter upp, och cementpoolen som var fysisk omöjliga att klara av för en sån som mig. Känslan jag hade var ungefär som man såg ut som en prototyp av deltagarna i "Biggest Loser" när de tar sig runt hinderbanan, alternativt som Tjorven i saltkråkan när hon ska ta sig upp på en brygga, det är vinter och hon försöker hoppa upp på bryggan men får till slut rulla uppför bryggan, är ni med mig? Så kände jag mig i alla fall.
Känner av i både ben och armar, några blåmärken här och där, men roligt var det. Det gör jag om, när jag kan gå igen....Just det! Nu har jag anmält mig till genrepet inför Lidingöloppet som är den 6 september, 22 km, de sista 22 som är i loppet tror jag. Då ser jag ju om det verkar som om jag kommer klara av det, vilket jag vet att jag kommer, för det måste jag.
Kommentarer
Postat av: Bettan
Jag kollade in länken!!! Vilken rolig bana, jag förstår att du har träningsverk idag. För mig hade det där varit en omöjlig uppgift.
Det där med genrep inför Loppet låter som en bra idé jag ska kolla om jag också har möjlighet att vara med då.
Träna på!!!
Postat av: Emma
Klarar jag den klarar alla (nästan) den.
Jaa, kom du oxå på repet!
Trackback
